Frågan kommer i nästan varje samtal med ett småföretag: måste vi skriva att texten är skriven med AI?
Det korta svaret är nej, nästan aldrig. Det är värt att säga tydligt, för den här missuppfattningen kostar företag tid de inte behöver lägga.
Varför svaret oftast är nej
Två saker blandas ihop. AI Act kräver att AI-genererat innehåll ska gå att känna igen maskinellt, i artikel 50.2. Det kravet ligger på den som byggt verktyget, alltså OpenAI, Google eller Microsoft, inte på er som skriver i det.
Sedan finns artikel 50.4, som lägger en upplysningsplikt på den som publicerar. Men den är smalare än man tror. Den träffar två saker: deepfakes, och AI-skriven text som publiceras för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse. Vanlig marknadsföring är varken det ena eller det andra.
Situation för situation
Här är de vanligaste fallen i ett litet företag:
| Vad ni gör | Upplysningsplikt? | Varför |
|---|---|---|
| Låter AI skriva annonstext eller produktbeskrivningar | Nej | Marknadsföring är inte att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse |
| Låter AI skriva eller putsa kundmejl | Nej | Skyldigheten gäller publicerat innehåll, inte korrespondens |
| Låter AI skriva ett nyhetsbrev till kunder | Nej | Eget utskick till egna mottagare, inte samhällsinformation |
| Använder AI internt för utkast och sammanfattningar | Nej | Inget publiceras |
| Publicerar AI-genererade bilder i sociala medier | Nej, så länge de inte föreställer verkliga personer eller händelser | Märkningen av utdata ligger på leverantören enligt 50.2 |
| Publicerar en deepfake, alltså realistiskt manipulerad bild, ljud eller video | Ja | Artikel 50.4 lägger upplysningen på er som publicerar |
| Publicerar AI-skriven text som informerar allmänheten i en fråga av allmänt intresse | Ja, om ingen människa granskat den och bär redaktionellt ansvar | Artikel 50.4, med undantag för redaktionell kontroll |
Lägg märke till undantaget på sista raden. Har en människa granskat texten och någon bär redaktionellt ansvar för den, faller upplysningsplikten bort även för samhällsinformation. För deepfakes finns ett annat slags undantag: rör det sig om konstnärliga, kreativa eller satiriska verk räcker det att upplysa på ett sätt som inte förstör upplevelsen av verket.
Vad "frågor av allmänt intresse" betyder
Formuleringen kommer från förordningen och syftar på samhällsfrågor: nyheter, politik, hälsa, säkerhet, miljö. Sådant som allmänheten har ett intresse av att kunna lita på.
Ett företag som publicerar en AI-skriven text om ett kommunalt beslut, en hälsorekommendation eller en säkerhetsfråga är i det området. Ett företag som publicerar en AI-skriven text om sina egna produkter är det inte. Gränsen går vid om ni informerar allmänheten eller berättar om er själva.
Lagen bryr sig inte om att ni använder AI för att skriva. Den bryr sig om de få lägen där någon annan kan ta skada av att inte veta det.
Det som gäller ändå
Att AI Act inte kräver en upplysning betyder inte att ni kan sluta tänka. Fyra saker gäller oavsett:
- AI-kunnighet. Artikel 4 kräver att den som använder verktyget förstår det. Det gäller oavsett vad ni skriver, och det har gällt sedan 2 februari 2025.
- Dataskydd. Matar ni in kunduppgifter i ett AI-verktyg är det en personuppgiftsbehandling, och GDPR gäller precis som vanligt.
- Ansvaret för innehållet. Står ert namn under texten är den er, oavsett vem eller vad som formulerade den. En felaktig uppgift blir inte mindre fel för att en modell skrev den.
- Annan lagstiftning. Marknadsföringsregler, upphovsrätt och avtal gäller som de alltid har gjort.
Öppenhet är ett val, inte ett krav
Många företag väljer ändå att berätta att de använder AI. Det är ofta klokt, men det är ett förtroendeval och inte ett lagkrav. Skillnaden är värd att hålla isär.
Skälet att hålla isär dem är praktiskt. Ett företag som tror att allt måste märkas lägger tid på fel saker och tappar orken innan det kommer till det som faktiskt krävs. Att veta vad ni inte behöver göra är lika värdefullt som att veta vad ni måste.
Gå igenom tabellen ovan mot hur ni faktiskt använder AI i dag. För de flesta småföretag slutar genomgången med att ingenting behöver ändras, och det är ett helt legitimt resultat.
Texten är allmän vägledning, inte juridisk rådgivning. Varje AI-system bedöms för sig.