När vi frågar småföretagare om de använder AI blir svaret oftast nej. Sedan följer en tystnad, och så kommer det: "Förutom ChatGPT då." Och strax därefter: "Och bokföringsprogrammet föreslår ju konteringar numera."
Det är inte okunskap. Det är att AI slutade se ut som AI. Det ligger inbakat i verktyg ni redan betalar för, ofta utan att leverantören skyltar med det.
Var det brukar gömma sig
Leta här först. Det är i den här ordningen vi brukar hitta saker:
- Bokföring och ekonomi. Förslag på konteringar, automatisk tolkning av kvitton och fakturor.
- CRM och sälj. Poängsättning av leads, förslag på nästa steg, automatiska sammanfattningar av kundmöten.
- Marknadsföring. Textgenerering, bildgenerering, målgruppsoptimering i annonsverktyg.
- Kundtjänst. Chatbottar, automatiska svarsförslag, ärendesortering.
- Rekrytering. CV-sortering och matchning. Den här är viktigast att hitta, för den hamnar ofta på hög risk.
Tre frågor som avslöjar ett AI-system
Ni behöver inte vara tekniker. Ställ de här frågorna om varje verktyg ni använder:
- Föreslår det något som en människa annars hade beslutat?
- Skapar det text, bild eller ljud?
- Sorterar, rangordnar eller poängsätter det människor?
Blir svaret ja på någon av dem är det värt att skriva upp. Den tredje frågan är den känsligaste: system som bedömer människor är de som regleras hårdast.
Ni behöver inte veta vilken risknivå ett system har för att skriva upp det. Ni behöver skriva upp det för att kunna ta reda på risknivån.
Varför listan är hela poängen
AI Act ställer krav per system, inte per företag. Utan en lista finns ingen utgångspunkt. Med en lista blir resten hantverk: bedöm ett system i taget, dokumentera, gå vidare.
Den dagen en kund, en partner eller en upphandlare frågar vad ni använder AI till, är listan skillnaden mellan ett lugnt svar och en obehaglig vecka.
Börja med det system ni tänker mest på. Ett i taget växer den samlade bilden fram.
Texten är allmän vägledning, inte juridisk rådgivning. Varje AI-system bedöms för sig.